មុខវិជ្ជា “នីតិធនាគារ ” ជាមុខវិជ្ជាឯកទេស សម្រាប់និស្សិតដែលបានសិក្សាមូលដ្ឋានគ្រឹះ នៃនីតិ បន្តយល់ដឹងផ្តោតយកជាជំនាញបន្ថែម។ ជាការសង្កេត មុខវិជ្ជានេះ ត្រូវបានដាក់បញ្ចូលនៅក្នុងកម្មវិធីសិក្សាសម្រាប់និស្សិតច្បាប់ឆ្នាំទី ៣ កម្រិតបរិញាបត្រ ឬ ក៏បរិញ្ញាបត្រជាន់ខ្ពស់ ឡើងទៅ។ ការដាក់បញ្ចូលមុខវិជ្ជា ជាការធ្វើទំនើបកម្ម ឲ្យទាន់សម័័យសកលភាវូបនីយកម្ម ដោយហេតុថា ប្រព័ន្ធធនាគាររបស់ប្រទេសកម្ពុជាបានទទួលការអភិវឌ្ឍយ៉ាងខ្លាំងក្នុងរយៈពេលប៉ុន្មានទសវត្សរ៍ចុងក្រោយនេះ។
ក្នុងពេលបច្ចុប្បន្ននេះ ការយល់ដឹងអំពីក្របខណ្ឌច្បាប់ដែលគ្រប់គ្រងលើវិស័យនេះគឺមានសារៈសំខាន់សម្រាប់អ្នកវិនិយោគក្នុងស្រុក និងបរទេស។ នៅកម្ពុជា វិស័យធនាគារដើរតួនាទីយ៉ាងសំខាន់ក្នុងការអភិវឌ្ឍន៍សេដ្ឋកិច្ចរបស់ប្រទេស។ ដើម្បីធានាបាននូវស្ថិរភាព តម្លាភាព និងទំនុកចិត្តរបស់វិនិយោគិន កម្ពុជាបានបង្កើតក្របខ័ណ្ឌដ៏ទូលំទូលាយនៃច្បាប់ និងបទប្បញ្ញត្តិធនាគារ។ មេរៀននេះមានគោលបំណងផ្តល់នូវទិដ្ឋភាពទូទៅនៃច្បាប់ធនាគារនៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា ដោយបង្ហាញពីបទប្បញ្ញត្តិសំខាន់ៗ និងផលប៉ះពាល់របស់វា។
ហេតុដូចនេះ ក្នុងមេរៀននេះ យើងនឹងធ្វើការសង្កត់ធ្ងន់លើ ០២ ចំណុចសំខាន់លើ ថាតើគោលបំណង នៃមុខវិជ្ជានេះ ជាអ្វី ? (១) និង ថាតើនិស្សិត ត្រូវតម្រូវផ្តោតសិក្សាលើមេរៀនអ្វីខ្លះ នៅក្នុងកម្មវិធីសិក្សាជាទូទៅ ? (២)
ច្បាប់ធនាគារកម្ពុជា៖ កាតាលីករសម្រាប់ការអភិវឌ្ឍន៍ហិរញ្ញវត្ថុ
១. គោលបំណង នៃមុខវិជ្ជា “នីតិធនាគារ”
មុខវិជ្ជា នីតិធនាគារច្បាប់កម្ពុជា ត្រូវបានរៀបចំឡើងក្នុងគោលបំណងផ្តល់ឱ្យអ្នកចូលរួមនូវការយល់ដឹងទូលំទូលាយអំពីក្របខ័ណ្ឌច្បាប់ដែលគ្រប់គ្រងលើវិស័យធនាគារនៅកម្ពុជា។ នៅចុងបញ្ចប់នៃមេរៀននេះ និស្សិត នឹងទទួលបានលទ្ធផលដូចខាងក្រោម ៖
-ស្វែងយល់អំពីក្របខណ្ឌច្បាប់គ្រប់គ្រងវិស័យធនាគារនៅកម្ពុជា។
-កំណត់បទប្បញ្ញត្តិសំខាន់ៗ ពាក់ព័ន្ធនឹងវិស័យកិច្ចសន្យា និងបទល្មើស នៅក្នុងវិស័យធនាគារ។
-យល់ដឹងអំពីសារៈសំខាន់នៃការអនុលោមតាមបទប្បញ្ញត្តិធនាគារសម្រាប់ស្ថាប័នហិរញ្ញវត្ថុ។
២. ខ្លឹមសារសំខាន់ៗ នៅក្នុងមុខវិជ្ជា “នីតិធនាគារ”
អ្នកសិក្សាទាំងឡាយ បានយល់ដឹងអំពីគោលបំណង នៃមុខវិជ្ចានេះ រួចមកហើយ ឃើញថា មុខវិជ្ជានេះ ផ្ទុកទៅវត្តុបំណងជារួម សម្រាប់ប្រយោជន៍សង្គម។ ហេតុនេះ យើងមកពិនិត្យមើលអំពី ខ្លឹមសារសំខាន់ៗ ដែលទូទៅ ត្រូវបានដាក់បញ្ចូលជាមាតិកា ក្នុងមេរៀននេះ ដោយផ្តោតសំខាន់ លើទិដ្ឋភាពទូទៅនៃប្រព័ន្ធច្បាប់ធនាគារនៅកម្ពុជាមានខ្លឹមសារដូចខាងក្រោម ៖
-អាជ្ញាធរនិយតកម្ម៖ ធនាគារជាតិនៃកម្ពុជា (NBC) មានតួនាទីជាធនាគារកណ្តាល និងជាអាជ្ញាធរនិយតកម្មចម្បងដែលត្រួតពិនិត្យលើវិស័យធនាគារ។ ទំនួលខុសត្រូវរបស់វារួមមានការបង្កើតគោលនយោបាយរូបិយវត្ថុ ការចេញអាជ្ញាប័ណ្ណ និងការត្រួតពិនិត្យប្រតិបត្តិការរបស់ធនាគារ។
-អាជ្ញាប័ណ្ណ និងការត្រួតពិនិត្យ៖ ធនាគារដែលប្រតិបត្តិការក្នុងប្រទេសកម្ពុជាត្រូវតែទទួលបានអាជ្ញាប័ណ្ណពី NBC ។ ដំណើរការផ្តល់អាជ្ញាប័ណ្ណពាក់ព័ន្ធនឹងលក្ខណៈវិនិច្ឆ័យតឹងរ៉ឹងដើម្បីធានាស្ថិរភាពហិរញ្ញវត្ថុ និងសុចរិតភាពនៃស្ថាប័ន។ លើសពីនេះ NBC ធ្វើការត្រួតពិនិត្យ និងសវនកម្មជាប្រចាំ ដើម្បីត្រួតពិនិត្យការអនុលោមតាមបទប្បញ្ញត្តិរបស់ធនាគារ។
-គោលនយោយកាពារវិស័យធនាគារ (prudential regulations )៖ បទប្បញ្ញត្តិព្រូដិនសលមានគោលបំណងការពារស្ថិរភាព និងសោធនភាពរបស់ធនាគារ។ បទប្បញ្ញត្តិទាំងនេះគ្របដណ្តប់លើទិដ្ឋភាពដូចជាតម្រូវការដើមទុនអប្បបរមា ការគ្រប់គ្រងសាច់ប្រាក់ងាយស្រួល និងការអនុវត្តការគ្រប់គ្រងហានិភ័យ។ ការប្រកាន់ខ្ជាប់នូវបទប្បញ្ញត្តិរបស់ក្រុមហ៊ុនព្រូដិនសលគឺជាកត្តាសំខាន់សម្រាប់កាត់បន្ថយហានិភ័យ និងរក្សាស្ថិរភាពហិរញ្ញវត្ថុ។
-ប្រឆាំងការលាងលុយកខ្វក់ (AML) និងហិរញ្ញប្បទានប្រឆាំងភេរវកម្ម (CTF)៖ កម្ពុជាបានអនុវត្តបទប្បញ្ញត្តិ AML និង CTF ស្របតាមស្តង់ដារអន្តរជាតិ។ ធនាគារត្រូវបានតម្រូវឱ្យអនុវត្តប្រព័ន្ធដ៏រឹងមាំសម្រាប់អតិថិជន ការត្រួតពិនិត្យប្រតិបត្តិការ និងការរាយការណ៍ពីសកម្មភាពគួរឱ្យសង្ស័យ។ ការអនុលោមតាមបទប្បញ្ញត្តិ AML/CTF គឺចាំបាច់សម្រាប់ការប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងឧក្រិដ្ឋកម្មហិរញ្ញវត្ថុ និងការរក្សាបាននូវសុចរិតភាពនៃប្រព័ន្ធធនាគារ។
-ការការពារអ្នកប្រើប្រាស់៖ ច្បាប់ធនាគារនៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជារួមមានបទប្បញ្ញត្តិសម្រាប់ការការពារអ្នកប្រើប្រាស់ដើម្បីការពារផលប្រយោជន៍របស់អ្នកដាក់ប្រាក់បញ្ញើ និងអ្នកខ្ចី។ បទប្បញ្ញត្តិទាំងនេះធានានូវតម្លាភាពក្នុងការអនុវត្តធនាគារ ការព្យាបាលអតិថិជនដោយយុត្តិធម៌ និងយន្តការសម្រាប់ដោះស្រាយវិវាទ។
សេចក្តីសន្និដ្ឋាន
ច្បាប់ធនាគារនៅកម្ពុជាដើរតួនាទីយ៉ាងសំខាន់ក្នុងការធានាស្ថិរភាព សុចរិតភាព និងប្រសិទ្ធភាពនៃប្រព័ន្ធហិរញ្ញវត្ថុ។ តាមរយៈបទប្បញ្ញត្តិ និងការត្រួតពិនិត្យដ៏រឹងមាំ ប្រទេសមានគោលបំណងជំរុញបរិយាកាសអំណោយផលសម្រាប់កំណើនសេដ្ឋកិច្ចប្រកបដោយចីរភាព។ ការយល់ដឹងអំពីច្បាប់ទាំងនេះ និងការជាប់ពាក់ព័ន្ គឺចាំបាច់សម្រាប់ធនាគារ និយតករ និងអ្នកពាក់ព័ន្ធ ដើម្បីរុករកទិដ្ឋភាពថាមវន្តនៃវិស័យធនាគារប្រកបដោយប្រសិទ្ធភាព។
សំនួរ-ចម្លើយ ពិភាក្សា
១. ហេតុអ្វីការត្រួតពិនិត្យបទប្បញ្ញត្តិមានសារៈសំខាន់សម្រាប់រក្សាស្ថិរភាពនៃវិស័យធនាគារ?
២. តើ គោលនយោបាយធនាគារ រួមចំណែកដល់ភាពរឹងមាំរបស់ធនាគារយ៉ាងដូចម្តេច?
៣. តើការមិនអនុលោមតាមបទប្បញ្ញត្តិ AML/CTF មានផលប៉ះពាល់អ្វីខ្លះសម្រាប់ធនាគារ?
៤. តើច្បាប់ធនាគារនៅកម្ពុជាការពារផលប្រយោជន៍អ្នកប្រើប្រាស់យ៉ាងដូចម្តេច?
រៀបរៀងអត្ថបទដោយ :
លោកមេធាវី រ៉ាន់ សុគន្ធ
០៩២ ៧៧៧ ៩៨៦