នីតិរដ្ឋប្បវេណី ជាសំណុំវិធានគ្រប់គ្រងទំនាក់នងរបស់បុគ្គលឯកជន ដែលរួមមានរូបវន្តបុគ្គល និងនីតិបុគ្គលឯកជន ព្រមទាំងនីតិបុគ្គលសាធារណៈ ដែលមានក្នុងទំនាក់ទំនង នៃការជួញដូរជាមួយ នៅក្នុងទំនាក់ទំនងរដ្ឋប្បវេណី ក៏ត្រូវបានចាត់ទុកថា ជាបុគ្គលឯកជនផងដែរ។ នៅក្នុងទិដ្ឋភាពរួម នីតិរដ្ឋប្បវេណី ជាមុខវិជ្ជាតម្រង់ទិស សម្រាប់ជាមូលដ្ឋានសម្រាប់និស្សិតផ្តោតលើសញ្ញាណ ០២ សំខាន់ៗ រួមមាន ទ្រព្យសម្បត្តិ ដែលផ្តោតចំពោះ សិទ្ធិប្រត្យក្ស និងកាតព្វកិច្ច និង ទំនាក់ទំនងញាតិ ដែលផ្តោតចំពោះ គ្រួសារ និងមរតក។ មុខវិជ្ជាសិក្សានេះផ្តល់នូវការណែនាំអំពីប្រព័ន្ធច្បាប់រដ្ឋប្បវេណីកម្ពុជា ដោយផ្តោតលើគោលការណ៍ជាមូលដ្ឋាន ប្រភពនៃច្បាប់ និងផ្នែកសំខាន់ៗនៃច្បាប់ឯកជន។
និស្សិតនឹងទទួលបានការយល់ដឹងអំពីក្របខ័ណ្ឌច្បាប់ដែលគ្រប់គ្រងទិដ្ឋភាពផ្សេងៗ នៃជីវិតរស់នៅប្រចាំថ្ងៃ រួមទាំងកិច្ចសន្យា ទ្រព្យសម្បត្តិ ការធ្វើទារុណកម្ម ច្បាប់គ្រួសារ និងសន្តតិកម្ម។ ដោយឡែក សម្រាប់ផ្នែកសិក្សា នីតិរដ្ឋប្បវេណី នៅឆមាសទី ១ យើងត្រូវផ្តោតលើ ផ្នែកបុគ្គលភាពគតិយុត្ត(រូបវន្តបុគ្គល និងនីតិបុគ្គល) ដែលជាប្រធាន នៃសិទ្ធិ និងកាតព្វកិច្ច នៅឆមាសទី ១ និង ផ្តោតបន្តលើ សញ្ញាណនៃវត្ថុ និងសិទ្ធិប្រត្យក្ស ដែលសិក្សាអំពីបញ្ញត្តិពាក់ព័ន្ធវត្ថុ និង សិទ្ធិទាំងឡាយដែលកំណត់ដោយក្រមរដ្ឋប្បវេណី សម្រាប់គ្រប់គ្រងលើវត្ថុ នៅឆមាសទី ២។
យល់ដឹងអំពីច្បាប់រដ្ឋប្បវេណី៖ ការកសាងបច្ចុប្បន្ន និងអនាគតប្រកបដោយសុវត្ថិភាពគតិយុត្ត និងគ្មានវិវាទនៅកម្ពុជា
១. គោលបំណង នៃមុខវិជ្ជា “នីតិរដ្ឋប្បវេណី ភាគ ១”
ការសិក្សាមុខវិជ្ជា “នីតិរដ្ឋប្បវេណី” ឆមាសទី ១ ជាមុខវិជ្ជាមូលដ្ឋានគ្រឹះ ដែលផ្តល់នូវការស្វែងយល់យ៉ាងទូលំទូលាយនៃប្រព័ន្ធច្បាប់រដ្ឋប្បវេណីកម្ពុជា គោលការណ៍គ្រឹះ និងការអនុវត្តន៍របស់វាក្នុងស្ថានភាពរស់នៅប្រចាំថ្ងៃ។ ។ នៅចុងបញ្ចប់ នៃវគ្គសិក្សានេះ នៅឆមាសទី ១ និស្សិត នឹងអាចទទួលបាននូវលទ្ធផល ៖
-យល់ដឹងអំពីប្រវត្តិ នៃការបង្កើតក្រមរដ្ឋប្បវេណី និងការសង្កេតក្រមរដ្ឋប្បវេណី
–យល់ដឹងគោលការណ៍ជាមូលដ្ឋាននៃច្បាប់រដ្ឋប្បវេណីកម្ពុជា និងប្រភពរបស់វា។
–វិភាគ និងអនុវត្តបទប្បញ្ញត្តិទូទៅ ពាក់ព័ន្ធនៃក្រមរដ្ឋប្បវេណីកម្ពុជា និងច្បាប់ពាក់ព័ន្ធដទៃទៀត។
–កំណត់ និងពិភាក្សាអំពីគោលគំនិតសំខាន់ៗនៅក្នុងផ្នែកជាក់លាក់នៃច្បាប់រដ្ឋប្បវេណី ផ្តោតលើ បុគ្គលភាពគតិយុត្ត និង សិទ្ធិប្រត្យ នៃផ្នែកមូលដ្ឋានដ៏សំខាន់ នៃក្រមរដ្ឋប្បវេណី
–អភិវឌ្ឍជំនាញការគិតដោយហេតុផលច្បាប់ និងបង្កើតសមត្ថភាពររិះគន់ (Critical Thinking) តាមរយៈលំហាត់អនុវត្តករណីសិក្សា និងការអនុវត្តសម្តែងកិច្ចពិភាក្សាដេញដោលតទល់គ្នា។
-បង្កើនទំនាក់ទំនងគំនិត និងអំណះអំណាងផ្នែកច្បាប់ប្រកបដោយប្រសិទ្ធភាព ទាំងផ្ទាល់មាត់ និងជាលាយលក្ខណ៍អក្សរ។
២. ខ្លឹមសារសំខាន់ៗ នៅក្នុងមុខវិជ្ជា “នីតិរដ្ឋប្បវេណី” ឆមាសទី ១
អ្នកសិក្សាទាំងឡាយ បានយល់ដឹងអំពីគោលបំណង នៃមុខវិជ្ចានេះ រួចមកហើយ ឃើញថា មុខវិជ្ជានេះ ឆមាសទី១” ផ្តល់ឱ្យនិស្សិតនូវមូលដ្ឋានគ្រឹះដ៏រឹងមាំ អំពីបុគ្គលភាពគតិយុត្ត រួមមានសំណុំវិធានគ្រប់គ្រងទំនាក់ទំនងរូបវន្តបុគ្គល និង នីតិបុគ្គល មានខ្លឹមសារដូចខាងក្រោម ៖
ក. សេចក្តីផ្តើមទូទៅនីតិរដ្ឋប្បវេណី ៖
នៅក្នុងផ្នែកសិក្សានេះ ផ្តោតសំខាន់លើការចាប់ផ្តើមដំណើរការសិក្សា ចេញពីការស្វែងយល់អំពីប្រវត្តិ នៃការបង្កើតក្រមរដ្ឋរដ្ឋប្បវេណី សម្រាប់គ្រប់គ្រងសកម្មភាពរស់នៅប្រចាំថ្ងៃ និងការសង្កេតរបៀបប្រើប្រាស់ជាទូទៅ ឲ្យកាន់តែមានប្រសិទ្ធិភាព ក៏ដូចជាគន្លឹះសំខាន់ៗ ក្នុងការសិក្សានីតិរដ្ឋប្បវេណី ឲ្យកាន់តែមានប្រសិទ្ធិភាព។
-ការបង្កើតក្រមរដ្ឋប្បវេណី៖ ត្រង់ចំណុចនេះ និស្សិតនឹងចាប់ផ្តើមចេញពី មូលដ្ឋានគ្រឹះដែលច្បាប់រដ្ឋប្បវេណីត្រូវបានបង្កើតឡើងក្នុងទម្រង់ជា “ក្រមរដ្ឋប្បវេណី”។ យើងនឹងពិនិត្យមើលបរិបទប្រវត្តិសាស្ត្រនៃការបង្កើតរបស់វា ដោយស្វែងយល់ពីទស្សនវិជ្ជាផ្លូវច្បាប់ និងតម្រូវការសង្គមដែលបង្កើតក្រមនេះឡើង ដែលរួមមាន៖
-ប្រភពដើម និងឥទ្ធិពល៖ ត្រង់ចំណុចនេះ និស្សិតនឹងជ្រាបអំពី ឫសគល់នៃក្រមរដ្ឋប្បវេណី ដែលប្រភពនីតិ ចេញពីប្រព័ន្ធលើច្បាប់រ៉ូម៉ាំង ឬប្រព័ន្ធច្បាប់ផ្សេងទៀតដែលបម្រើជាការបំផុសគំនិត ហើយជាការពិត ក្រមរដ្ឋប្បវេណីកម្ពុជា បានទទួលបានជំនួយឧបត្ថម្ភយ៉ាងរឹងមាំ ពីឥទ្ធិពលក្រមរដ្ឋប្បវេណីជប៉ុន ព្រមទាំងប្រភពបន្ទាប់បន្សផ្សេងទៀត រូមមាន ច្បាប់បារាំង អាឡឹម៉ង់ ជាដើម។
-ដំណើរការធ្វើក្រមនីយកម្ម៖ ត្រង់ចំណុចនេះ និស្សិត នឹងទទួលបានការយល់ដឹងពីរបៀបដែលគោលការណ៍ច្បាប់ និងបទប្បញ្ញត្តិដែលបានរាយប៉ាយចេញពីប្រភពផ្សេងៗគ្នា ត្រូវអ្នកច្បាប់ ធ្វើការបង្រួបបង្រួមទៅជាក្រមតែមួយ ។ ការណ៍ នេះឆ្លុះបញ្ជាំងពី ការប្រកាន់ភ្ជាប់ប្រព័ន្ធច្បាប់ស៊ីវិល ដែលកម្ពុជា កំពុងប្រកាន់ភ្ជាប់។ ជាការសង្កេត នៅពេលដែលយើងយល់ច្បាស់អំពីការបង្កើតក្រមរដ្ឋប្បវេណី យើងនឹងផ្លាស់ប្តូរការផ្តោតអំពីរបៀប នៃការប្រើប្រាស់ក្រមរដ្ឋប្បវេណី បន្ថែមទៀត ដើម្បីធានាឲ្យការសិក្សានីតិនេះ បានត្រឹមត្រូវ និងមានប្រសិទ្ធិភាព។
ខ. បទប្បញ្ញត្តិទូទៅ នៃក្រមរដ្ឋប្បវេណី ៖
គ. បុគ្គលភាពគតិយុត្ត របស់រូបវន្តបុគ្គល ៖
បុគ្គលភាពគតិយុត្តរបស់រូបវត្តបុគ្គល គឹការសិក្សាអំពី បុគ្គលិកលក្ខណៈតាមគន្លងផ្លូវច្បាប់របស់ រូបវន្តបុគ្គល រួមមានសិទ្ធិ សមត្ថភាព សិទ្ធិបុគ្គល លំនៅដ្ឋាន និងស្ថានភាពពិសេសនៅពេលដែល ពុំមានអត្ថិភាពរូបវន្តបុគ្គលស្ថិតនៅមានវត្តមាន ។ នៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា ដូចនៅក្នុងប្រព័ន្ធច្បាប់ជាច្រើន បុគ្គលម្នាក់ៗត្រូវបានផ្តល់អោយនូវសមត្ថភាព និងការការពារផ្នែកច្បាប់មួយចំនួន ដើម្បីធានាបាននូវស្វ័យភាព សេចក្តីថ្លៃថ្នូរ និងការចូលរួមនៅក្នុងសង្គម។
-សមត្ថភាព៖ គឺជាបុគ្គលិកលក្ខណៈស្របច្បាប់ ផ្តល់លទ្ធភាពដល់បុគ្គលម្នាក់ៗក្នុងការអនុវត្តសិទ្ធិ និងបំពេញកាតព្វកិច្ចក្រោមច្បាប់។ នេះរួមបញ្ចូលទាំងសមត្ថភាពក្នុងការចុះកិច្ចសន្យា ទ្រព្យសម្បត្តិផ្ទាល់ខ្លួន និងចូលរួមក្នុងប្រតិបត្តិការស្របច្បាប់។ បុគ្គលត្រូវបានសន្មតថាមានសមត្ថភាពពេញលេញផ្នែកច្បាប់ លុះត្រាតែត្រូវបានរឹតបន្តឹងដោយច្បាប់ដោយកត្តាផ្សេងៗដូចជាអាយុ អសមត្ថភាពផ្លូវចិត្ត ឬអសមត្ថភាពផ្លូវច្បាប់។
-លំនៅដ្ឋាន៖ គឺសិទ្ធិទទួលបានលំនៅឋាន ដែលជាទិដ្ឋភាពជាមូលដ្ឋាននៃបុគ្គលិកលក្ខណៈផ្លូវច្បាប់ ដោយធានាថាបុគ្គលម្នាក់ៗមានសិទ្ធិទទួលបានទីជំរកគ្រប់គ្រាន់ និងមានសុវត្ថិភាព។ សិទ្ធិនេះត្រូវបានចែងនៅក្នុងសន្ធិសញ្ញាអន្តរជាតិ និងច្បាប់ក្នុងស្រុកនានា ធានាការការពារបុគ្គលប្រឆាំងនឹងការបណ្តេញចេញដោយខុសច្បាប់ ការជ្រៀតជ្រែកតាមអំពើចិត្ត និងការរើសអើងក្នុងបញ្ហាលំនៅដ្ឋាន។
-សិទ្ធិបុគ្គល៖ បុគ្គលិកលក្ខណៈផ្លូវច្បាប់មានវិសាលភាព ទូលំទូលាយនៃសិទ្ធិបុគ្គល រួមទាំងសិទ្ធិស៊ីវិល នយោបាយ សេដ្ឋកិច្ច សង្គម និងវប្បធម៌។ សិទ្ធិទាំងនេះការពារបុគ្គលពីការជ្រៀតជ្រែកតាមអំពើចិត្តដោយស្ថាប័នរដ្ឋ ឬឯកជន និងធានានូវសិទ្ធិទទួលបានសេចក្តីថ្លៃថ្នូរ សមភាព សេរីភាព និងយុត្តិធម៌។ ឧទាហរណ៍នៃសិទ្ធិបុគ្គលរួមមាន សិទ្ធិរស់រានមានជីវិត សេរីភាព ឯកជនភាព សេរីភាពនៃការបញ្ចេញមតិ និងសិទ្ធិទទួលបានយុត្តិធម៌។
-ស្ថានភាពពិសេស៖ បុគ្គលមួយចំនួនអាចរកឃើញថាខ្លួនពួកគេស្ថិតក្នុងស្ថានភាពពិសេសដែលទាមទារការការពារផ្នែកច្បាប់ជាក់លាក់ ឬការពិចារណា។ នេះរួមបញ្ចូលទាំងអនីតិជន ជនពិការ ជនភៀសខ្លួន ជនចំណាកស្រុក និងក្រុមដែលងាយរងគ្រោះផ្សេងទៀត។ បន្ថែមច្បាប់ក៏បានគិតគូរអំពីដំណោះស្រាយដែលកើ់តមាននៅពេលដែលបុគ្គលណាម្នាក់ បានអវត្តមាន បាត់ខ្លួន និង ស្ថិតនៅក្នុងស្ថានភាព ដែលមិនអាចដឹងថា បុគ្គលនោះ អាចត្រឡបម់មកវិញ មិនដឹងរស់ ឬ ច្បាប់ ជាដើម។ ការណ៍ ជាស្ថានភាព ដែលទាមទារជាចាំបាច់ឲ្យក្រមរដ្ឋប្បវេណី ត្រូវគិតគូរអំពីបុគ្គល់ជាប់ពាក់ព័ន្ធ ជាញាត្តិ ឬ ជនមានផលប្រយោជន៍ តាមផ្លូវច្បាប់ផងដែរ។
សរុបមក បុគ្គលភាពគតិយុត្ត រួមមានសិទ្ធិ សមត្ថភាព និងការការពារជាច្រើន ដែលកំណត់ស្ថានភាពបុគ្គលក្នុងក្របខ័ណ្ឌច្បាប់នៃប្រទេសកម្ពុជា។ តាមរយៈការទទួលស្គាល់ និងការពារទិដ្ឋភាពទាំងនេះនៃបុគ្គលិកលក្ខណៈផ្លូវច្បាប់ ច្បាប់នេះធានាថាបុគ្គលម្នាក់ៗត្រូវបានផ្តល់សិទ្ធិអំណាចក្នុងការអនុវត្តសិទ្ធិរបស់ពួកគេ បំពេញកាតព្វកិច្ចរបស់ពួកគេ និងចូលរួមយ៉ាងពេញលេញនៅក្នុងសង្គមស៊ីវិល។
ឃ. បុគ្គលភាពគតិយុត្ត របស់ នីតិបុគ្គល ៖
នីតិបុគ្គល សំដៅលើស្ថានភាព ឬអង្គភាព ដែលត្រូវបានទទួលស្គាល់ដោយច្បាប់ថា មានបុគ្គលិកលក្ខណៈស្របច្បាប់ដាច់ដោយឡែកពី ភាពជារូបវន្តបុគ្គល ។ នៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា នីតិបុគ្គល ដើរតួនាទីយ៉ាងសំខាន់ក្នុងពាណិជ្ជកម្ម អភិបាលកិច្ច និងសង្គមស៊ីវិល ហើយស្ថិតនៅក្រោមបទប្បញ្ញត្តិជាក់លាក់ដែលគ្រប់គ្រងលើការបង្កើត ការគ្រប់គ្រង ការរំលាយ និងការធ្វើចំណាត់ថ្នាក់របស់ពួកគេ។
ការបង្កើត៖ នីតិបុគ្គលជាធម្មតាត្រូវបានបង្កើតឡើងតាមរយៈដំណើរការចុះបញ្ជីជាផ្លូវការជាមួយអាជ្ញាធរពាក់ព័ន្ធរបស់រដ្ឋាភិបាល ដូចជាក្រសួងពាណិជ្ជកម្មជាដើម។ ដំណើរការបង្កើតពាក់ព័ន្ធនឹងការបញ្ជូនឯកសារចាំបាច់ និងការបំពេញតម្រូវការផ្នែកច្បាប់ និងការអនុលោមតាមបទប្បញ្ញត្តិបទប្បញ្ញត្តិ។ នៅពេលចុះឈ្មោះ នីតិបុគ្គលត្រូវបានប្រគល់ឱ្យនូវបុគ្គលភាពគតិយុត្តស្រប ដែលអនុញ្ញាតឱ្យ នីតិបុគ្គល អាចក្លាយជាប្រធាននៃសិទ្ធិ និងកាតព្វកិច្ច អាចក្លាយជាភាគីចុះកិច្ចសន្យា ជាកម្មសិទ្ធិករ លើទ្រព្យសម្បត្តិក្នុងនាមក្រុមហ៊ុន និងចូលរួមក្នុងប្រតិបត្តិការនានាស្របច្បាប់។
ការគ្រប់គ្រង៖ នីតិបុគ្គលត្រូវបានគ្រប់គ្រងដោយបុគ្គល ឬក្រុមដែលត្រូវបានតែងតាំង ឬជ្រើសរើសដោយអនុលោមតាមលក្ខន្តិកៈ និងច្បាប់ដែលបង្កើតនីតិបុគ្គលនោះ ។ រចនាសម្ព័ន្ធគ្រប់គ្រងប្រែប្រួលអាស្រ័យលើប្រភេទនៃនីតិបុគ្គល ប៉ុន្តែជាទូទៅរួមមាន អភិបាល ក្រុមប្រឹក្សាភិបាល មន្ត្រីប្រតិបត្តិ ឬស្ថាប័នគ្រប់គ្រងដែលទទួលខុសត្រូវចំពោះការសម្រេចចិត្ត ការធ្វើផែនការយុទ្ធសាស្រ្ត និងការត្រួតពិនិត្យប្រតិបត្តិការ។ អភិបាល មានសិទ្ធិជាតំណាង និងមានចំណងកាតព្វកិច្ចគ្រប់គ្រង នីតិបុគ្គល និងអ្នកពាក់ព័ន្ធ ធានានូវការគ្រប់គ្រងធនធានប្រកបដោយការប្រុងប្រយ័ត្ន និងការប្រកាន់ខ្ជាប់នូវកាតព្វកិច្ចផ្លូវច្បាប់។
ការរំលាយ និងការជម្រះបញ្ជី៖ នីតិបុគ្គលអាចត្រូវបានរំលាយដោយស្ម័គ្រចិត្ត ឬ តាមបណ្តឹងរបស់ជនដែលមានផលប្រយោជន៍ ដោយសារហេតុផលផ្សេងៗ ដូចជាការក្ស័យធន ការក្ស័យធន ឬការមិនបំពេញគោលបំណងដែលបានចែងរបស់ពួកគេ។ ការរំលាយរួមមានការបង្រួបបង្រួមកិច្ចការរបស់អង្គភាព ការទូទាត់បំណុលដែលនៅសេសសល់ និងការចែកចាយទ្រព្យសម្បត្តិដែលនៅសល់ដល់ម្ចាស់បំណុល ឬសមាជិកស្របតាមអាទិភាពផ្លូវច្បាប់។ ដំណើរការនៃការរំលាយ និងការរំលាយត្រូវបានគ្រប់គ្រងដោយច្បាប់ជាធរមាន ហើយអាចពាក់ព័ន្ធនឹងដំណើរការតុលាការ ឬនីតិវិធីរដ្ឋបាល ដើម្បីធានាបាននូវការអនុលោមតាមតម្រូវការច្បាប់។
សរុបមក នីតិបុគ្គលនៅកម្ពុជាត្រូវបានបង្កើតឡើង គ្រប់គ្រង និងរំលាយស្របតាមច្បាប់ និងបទប្បញ្ញត្តិជាធរមាន ជាមួយនឹងប្រភេទអង្គភាពជាច្រើនដែលផ្តល់នូវគុណសម្បត្តិ និងលក្ខណៈផ្សេងៗគ្នា ដើម្បីបំពេញតម្រូវការអាជីវកម្ម អង្គការ និងសមាគមដែលប្រតិបត្តិការក្នុងក្របខ័ណ្ឌច្បាប់នៃ ប្រទេស។
សេចក្តីសន្និដ្ឋាន
សរុបជារួម គោលដៅសិក្សាដូចបានរៀបរាប់ខាងលើ មានទម្ងន់ធ្ងន់ និងពុំងាយស្រួល សម្រាប់សិស្សគ្រប់គ្នាឡើយ ដូចនេះ ការសិក្សា មានការទាមទារនូវជាការផ្កោតជាជំហានៗ ពីកម្រិតមូលដ្ឋាន រហូតដល់ គោលដៅចុងក្រោយ ដោយប្រើប្រាស់វិធីសាស្រ្តបង្រៀនបែបអន្តរសកម្ម (Interactive Method) ដោយស្មារតីទទួលខុសត្រូវខ្ពស់ ពីគ្រប់ភាគីពាក់ព័ន្ធ។ បន្ថែមលើនោះ ការប្រើកម្មវិធី Software កុំព្យូទ័រ ឈ្មោះថា Zotero និងកម្មវិធីដទៃផ្សេងទៀត ជាការជំនួយស្មារតី ទ្រ និងទប់ទម្ងន់ បង្វែរការផ្តោតលើទ្រឹស្តី ឲ្យបានកាន់តែហាប់ណែន ហើយ ការប្រើវិធីសាស្រ្តគតិយុត្ត ក្នុងការធ្វើលំហាត់គតិយុត្ត បំពេញបន្ថែមទ្រឹស្តី ជាមធ្យោយបាយបន្ស៊ីឲ្យសិស្សកាន់តែយល់ច្បាស់ពីការអនុវត្តជាក់ស្តែង។
ជាមួយគ្នានោះ ការអនុវត្តការធ្វើតេស្តសមត្ថភាព ឲ្យត្រូវលក្ខខណ្ឌវិន័យរបស់ស្ថាប័ន ជាប្រការដែលមិនអាចចោលបានឡើយ។ ទាំងនេះ ជាវិធីសាស្រ្ត ជាសកម្មភាព ដោយឡែក ក្នុងអំឡុងពេលសិក្សា ការបង្រៀនមុខវិជ្ជានេះ ត្រូវការប្រើវិធីសាស្រ្ត ជាធាតុសម្ភារៈ មានដូចជា ការធ្វើគំនូសតាងបទបង្ហាញងាយចងចាំ , ការប្រើប្រាស់មធ្យោបាយ ឬបច្ចេកទេសសិក្សា បែបអេឡិចត្រូវនិច (ការសិក្សាដោយប្រើកុំព្យូទ័រ, បណ្តាញសង្គមជាដើម ) , និងការប្រើប្រាស់បច្ចេកទេសគតិយុត្ត ជំនួយគោលដៅសិក្សា រួមមាន ប្រមូល រៀបចំ រុករក ចងក្រង កត់ត្រា។
ដើម្បីជ្រាបបន្ថែម សូមទស្សនាវីដេអូបង្រៀន ខាងក្រោម !
រៀបរៀងអត្ថបទដោយ :
លោកមេធាវី រ៉ាន់ សុគន្ធ
០៩២ ៧៧៧ ៩៨៦