សញ្ញាណទូទៅនៃ “ស្ថាប័ន” មានវិសាលភាពទូលំទូលាយ នៅក្នុងការឆ្លុះបញ្ជាំងជាក់ស្តែង និងរំលេចនូវទិដ្ឋភាពពាក់ព័ន្ធនឹងបរិបទផ្សេងៗ នៃប្រព្រឹត្តរបស់ប្រទេសនៅលើពិភពលោក។ នៅក្នុងចំណុចស្នូលសញ្ញាណនេះ ស្ថាប័នមួយសំដៅលើ “រចនាសម្ព័ន្ធ ឬអង្គការដែលមានលក្ខណៈផ្លូវការ និងយូរអង្វែងដែលត្រូវបានបង្កើតឡើងដើម្បីបំពេញមុខងារជាក់លាក់នៅក្នុងសង្គមមួយ។ មុខងារទាំងនេះអាចរួមបញ្ចូលអភិបាលកិច្ច ការអប់រំ ការថែទាំសុខភាព សកម្មភាពសេដ្ឋកិច្ច សុខុមាលភាពសង្គម ឬការអភិរក្សវប្បធម៌ ក្នុងចំណោមមុខងារផ្សេងៗទៀត។
ហេតុដូចនេះ ក្នុងមេរៀននេះ យើងនឹងធ្វើសិក្សា ០៣ ផ្នែក ដើម្បីស្វែងយល់អំពីទិដ្ឋភាពទូទៅ នៃការប្រព្រឹត្តទៅរបស់ស្ថាប័នមួយ (១) រូចឈានទៅដលើការកំណត់នូវនិយមន័យ និងលក្ខខណ្ឌ ដែលនាំមានអត្ថិភាព នៃស្ថាប័ន (២) ព្រមទាំងយល់ដឹងអំពីប្រភេទលិខិតបទដ្ឋាន ដែលស្ថាប័ន យកមកប្រើប្រាស់ នៅក្នុងការអនុវត្តសេចក្តីសម្រេចចិត្តរបស់ខ្លួនផងដែរ (៣)។
ការកសាងសង្គមដោយយុត្តិធម៌ ចាប់ផ្តើមពីភាពជោគជ័យរបស់ស្ថាប័នមួយ
១. ទិដ្ឋភាពទូទៅ នៃស្ថាប័ន
ស្ថាប័នមានតួនាទីជាសសរស្តម្ភគ្រឹះនៃសណ្តាប់ធ្នាប់ និងស្ថិរភាពសង្គម ដោយផ្តល់នូវក្របខ័ណ្ឌ ជាបុគ្គលភាពគតិយុត្តិ បុព្វសិទ្ធិសាធារណៈ ដែលមានបទដ្ឋានគតិយុត្ត ត្រូវបានបង្កើតឡើង ដើម្បីបម្រើឲ្យគោលដៅរួម ជាប្រយោជន៍ឲ្យមនុស្សជាតិ។ “ស្ថាប័ន ” អាចមានទម្រង់ផ្សេងៗគ្នា រាប់ចាប់ពីស្ថាប័នព្រះមហាក្សត្រ ស្ថាប័ននីតិប្បញ្ញត្តិ ស្ថាប័ននីតិប្រតិបត្តិ ស្ថាប័នយុត្តាធិការ ព្រមទាំងស្ថាប័ននិយតកម្ម ដទៃទៀត ដែលធានាលើនិរន្តភាព នៃការរស់នៅរបស់ប្រជាពលរដ្ឋ មានដូចជា ស្ថាប័នអប់រំ ដូចជាសាលារៀន និងសាកលវិទ្យាល័យ រហូតដល់អង្គការសាសនា ប្រព័ន្ធហិរញ្ញវត្ថុ ជាដើម។
លក្ខណៈកំណត់មួយនៃស្ថាប័នគឺ ប្រក្រតីភាព នៃដំណើរការបានយូរអង្វែង តាមពេលវេលា ដែលជារឿយៗមានសមាជិក និងអ្នកដឹកនាំម្នាក់ ឬ ច្រើននាក់លើសពីការរំពឹងទុក ដែលត្រូវបានកំណត់ដោយប្រើវិធាន បទដ្ឋាន និងនីតិវិធីដែលបានបង្កើតឡើងដែលគ្រប់គ្រងដំណើរប្រព្រឹត្តទៅ និងរបៀបនៃការសម្រេចចិត្ត។ បទស្ថានទាំងនេះ អាចត្រូវបានបង្កើតឡើង ជាផ្លូវការនៅក្នុងច្បាប់ជាលាយលក្ខណ៍អក្សរ មានរដ្ឋធម្មនុញ្ញ ឬ ក្រម-ច្បាប់ ឬលិខិតបទដ្ឋានបទបញ្ជារបស់រាជរដ្ឋាភិបាល និងទំនៀមទម្លាប់ដែលបង្កប់ក្នុងការអនុវត្តជាក់ស្តែងក្នុងសង្គម។
បន្ថែមពីលើការផ្តល់រចនាសម្ព័ន្ធ និងសណ្តាប់ធ្នាប់ ស្ថាប័នដើរតួនាទីយ៉ាងសំខាន់ក្នុងការបង្កើត និងឆ្លុះបញ្ចាំងពីតម្លៃ ជំនឿ និងសក្ដានុពលនៃអំណាចនៃសង្គមមួយ។ វាបង្កប់នូវមរតកប្រវត្តិសាស្ត្រ ប្រពៃណីវប្បធម៌ និងសេចក្តីប្រាថ្នាសមូហភាព ដែលមានឥទ្ធិពលលើរបៀបដែលបុគ្គលយល់ឃើញខ្លួនឯង និងតួនាទីរបស់ពួកគេនៅក្នុងដំណើរការសង្គមដ៏ទូលំទូលាយ។
ជាងនេះទៅទៀត ស្ថាប័នមិនមែនជាអង្គភាពនៅនឹងថ្កល់មួយកន្លែងឡើយ ប៉ុន្តែជាប្រព័ន្ធទាមទារភាពរស់រវើក និងសម្របខ្លួន ដែលវិវឌ្ឍន៍ក្នុងការឆ្លើយតបទៅនឹងការផ្លាស់ប្តូរកាលៈទេសៈ វឌ្ឍនភាពបច្ចេកវិទ្យា និងការផ្លាស់ប្តូរសង្គម ដែលត្រូវឆ្លងកាត់ការកែទម្រង់ ការច្នៃប្រឌិត នៅពេលដែលសង្គមខិតខំដោះស្រាយបញ្ហាប្រឈមថ្មីៗ និងបំពេញតម្រូវការដែលកំពុងវិវត្ត។
ទោះបីជាមានមុខងារសំខាន់ៗក៏ដោយ ក៏ស្ថាប័ន មិនអាចរំលងទៅលើចំណុចអសកម្ម ដែលទាមទារឲ្យមានការរិះគន់ដើម្បីស្តារឡើងវីញ ឬការត្រួតពិនិត្យឲ្យឃើញនូវចំណុចខ្វះខាត ។ ជាក់ស្តែង ស្ថាប័ន ក៏ត្រូវវបាន នរណាម្នាក់ ឬ ក្រុមមនុស្សណាមួយ ប្រើប្រាស់ជាកម្មវត្ថុនៃការប្រព្រឹត្ត អំពើពុករលួយ អប្រសិទ្ធភាព វិសមភាព និងការរំលោភបំពានអំណាច ដែលនាំ ការចង់បានឱ្យមានកំណែទម្រង់ ឬរៀបចំរចនាសម្ព័ន្ធឡើងវិញ។ ទោះជាយ៉ាងណាក៏ដោយ ទោះបីជាប្រឈមមុខនឹងបញ្ហាប្រឈមបែបនេះក៏ដោយ ក៏ស្ថាប័ននៅតែមិនអាចខ្វះបានសម្រាប់ការជំរុញកិច្ចសហប្រតិបត្តិការ ការដោះស្រាយជម្លោះ និងការលើកកម្ពស់សុខុមាលភាពរួមនៅក្នុងសង្គមមនុស្សចម្រុះ។
សរុបមក គោលគំនិតនៃស្ថាប័នមួយគ្របដណ្តប់លើក្របខណ្ឌចម្រុះ និងភាពបត់បែន ដែលកំណត់ពីជីវិតសង្គម និងអភិបាលកិច្ច។ មិនថានៅក្នុងវិស័យនយោបាយ សេដ្ឋកិច្ច ការអប់រំ ឬវប្បធម៌ ស្ថាប័នបង្កើតជាមូលដ្ឋានគ្រឹះ សម្រាប់កសាងសង្គម ហើយ ក៏ត្រូវវិវត្ត តាមរយៈ ការប្តេជ្ញាចិត្ត ឲ្យការបង្កើតថ្មី ការផ្លាស់ប្តូរ ការលុបបំបាត់ចោលចំណុចអសកម្មចោលឲ្យខានតែបាន ដើម្បីប្រយោជន៍ប្រជាជនផង និងជាតិផង។
២. និយមន័យ និងលក្ខខណ្ឌ
នៅក្នុងវិទ្យាសាស្ត្រសង្គម ជាពិសេសក្នុងវិស័យដូចជា សង្គមវិទ្យា ច្បាប់ វិទ្យាសាស្ត្រនយោបាយ សេដ្ឋកិច្ច និងនរវិទ្យា ពាក្យ “ស្ថាប័ន” មានអត្ថន័យច្រើនយ៉ាង។ ការយល់ដឹងអំពីនិយមន័យ និងពាក្យផ្សេងៗដែលពាក់ព័ន្ធជាមួយស្ថាប័នគឺមានសារៈសំខាន់ណាស់សម្រាប់ការចាប់យកតួនាទីរបស់ពួកគេក្នុងការបង្កើតសង្គម។ នៅទីនេះ យើងស្វែងយល់អំពីគោលគំនិតសំខាន់ៗ៖
-ការបង្កើតស្ថាប័ន (Form of Institutions)៖ ស្ថាប័នគឺជាអង្គការ ឬរចនាសម្ព័ន្ធដែលត្រូវបានទទួលស្គាល់ បង្កើតឡើងដោយច្បាប់ បទប្បញ្ញត្តិ ឬកិច្ចព្រមព្រៀងផ្លូវការ។ ឧទាហរណ៍រួមមានរដ្ឋាភិបាល តុលាការ ក្រុមហ៊ុន និងស្ថាប័នអប់រំ ។ល។ ស្ថាប័នផ្លូវការ ជាធម្មតាកំណត់តួនាទី ច្បាប់ និងឋានានុក្រមយ៉ាងច្បាស់លាស់។
-ដំណើរប្រព្រឹត្តទៅ (Institutionalization) : ស្ថាប័នមួយ ត្រូវមានដំណើរការ ជាការអនុវត្ត បទដ្ឋាន ឬរចនាសម្ព័ន្ធក្លាយដែលកំណត់1ជាផ្លូវការ ពិតប្រាកដ ដើម្បីដំណើរការនៅក្នុងប្រយោជន៍សង្គម ។ ការរៀបចំស្ថាប័ន មានភាពពាក់ព័ន្ធនឹង ការបង្កើតច្បាប់ និងក្របខណ្ឌបទដ្ឋានគ្រប់គ្រង លើដំណើរការប្រពឹត្ត ហេតុដូចនេះហើយ បានជាសង្កេតឃើញ មានការតាក់តែង និងការបង្កើតនូវលិខិតបទដ្ឋាននាន ដើម្បីធានាឲ្យការប្រព្រឹត្ត នៃស្ថាប័ន ដើម្បីធានាឲ្យបាននូវការអនុវត្តតាមច្បាប់ តាមគោលនយោបាយ ជាពិសេស ដោះស្រាយបញ្ហាចំពោះមុខ។
-ការវិវត្តនៃស្ថាប័ន (Institutional Change)៖ ស្ថាប័នមិនមែនជាអង្គភាពអមតៈនៃភាពត្រឹមត្រូវរហូតនោះទេ ប៉ុន្តែ វាទាមទារជាចាំបាច់ឆ្លងកាត់ការផ្លាស់ប្តូរតាមពេលវេលា ដើម្បីឆ្លើយតបទៅនឹងចំណុចអសកម្ម កើតមានកន្លងមក ឬ ត្រៀមសម្រាប់អនាគម។ ការធ្វើកំណែទម្រងឮ ស្ថាប័នអាចកើតមានឡើងតាមរយៈ ការកែប្រែរបៀបដឹកនាំ ឥរិយាបទប្រព្រឹត្តទៅ ព្រមទាំងការវិវត្តន៍បន្តិចម្តងៗ តាមរយៈ កំណែទម្រង់ច្បាប់ រចនាសម្ព័ន្ធអំណាច និងបទដ្ឋានសង្គមនានា។
-បរិយាកាសស្ថាប័ន (Institutional Environment) ៖ ស្ថាប័នដំណើរការក្នុងបរិបទនយោបាយសង្គម និងសេដ្ឋកិច្ចទូលំទូលាយ ដែលត្រូវបានគេស្គាល់ថាជាបរិយាកាសស្ថាប័ន។ បរិយាកាសទាំងនេះរួមបញ្ចូលកត្តាមួយចំនួនដូចជា ប្រព័ន្ធច្បាប់ បទដ្ឋានវប្បធម៌ រចនាសម្ព័ន្ធទីផ្សារ និងស្ថាប័ននយោបាយ។ បរិយាកាសស្ថាប័នមានឥទ្ធិពលលើដំណើរការ និងការអភិវឌ្ឍន៍ស្ថាប័ននីមួយៗ។
-ប្រព័៍ន្ធភាពសាំស្ថាប័ន ( (Institutional Resilience) ៖ ស្ថាប័ន តំណាងឲ្យភាពរឹង នៃអំណាច ក្នុងការប្រឈមមុខនឹងបញ្ហាប្រឈម ឬការរំខាន ដោយរក្សាបាននូវស្ថិរភាព និងធានានភាពស្របច្បាប់របស់ពួកគេតាមពេលវេលា។ ក្នុងន័យនេះ ស្ថាប័នមួយ ត្រូវមានអំណាចពេញលេញ ក្នុងការចាត់ចែងការងាររបស់ខ្លូន ផ្ទុយទៅវិញ មិនចាត់ទុកជា ស្ថាប័នពេញលេញ នោះទេ ប្រសិនបើ គ្មានអំណាច ឬ ការប្រគល់បុព្វសិទ្ធិ ពីច្បាប់ ឬ លិខិតបទដ្ឋានានា។
ការយល់ដឹងអំពីនិយមន័យ និងលក្ខខណ្ឌទាំងនេះ ផ្តល់នូវក្របខ័ណ្ឌដ៏ទូលំទូលាយមួយសម្រាប់ការវិភាគតួនាទី ភាពបត់បែន និងផលប៉ះពាល់នៃស្ថាប័ននានាក្នុងការរៀបចំសង្គមមនុស្ស។ អភិបាលកិច្ច នៃស្ថាប័នមួយ មានឥទ្ធិពលយ៉ាងជ្រាលជ្រៅលើសកម្មភាពបុគ្គល លទ្ធផលសមូហភាព និងគន្លងនៃការផ្លាស់ប្តូរសង្គម។
៣. ប្រភេទលិខិតបទដ្ឋានគតិយុត្ត
នៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា ក៏ដូចនៅប្រទេសជាច្រើនដែរ ឯកសារច្បាប់ដើរតួនាទីយ៉ាងសំខាន់ក្នុងការគ្រប់គ្រងទិដ្ឋភាពផ្សេងៗនៃសង្គម ជាពិសេស វិស័យពាណិជ្ជកម្ម និងអភិបាលកិច្ច។ ឯកសារទាំងនេះបម្រើជាមូលដ្ឋានគ្រឹះសម្រាប់ការបង្កើតសិទ្ធិ កាតព្វកិច្ច និងទំនួលខុសត្រូវ ក្នុងចំណោមបុគ្គល អាជីវកម្មឯកជន និងអង្គភាពរដ្ឋ។ ការយល់ដឹងអំពីប្រភេទឯកសារច្បាប់ និងឋានានុគ្រម នៃលិខិតបទដ្ឋាន ដែលបានកំណត់នៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា ផ្តល់នូវការយល់ដឹងអំពីក្របខ័ណ្ឌច្បាប់របស់ប្រទេស និងអានុភាពអនុវត្តរបស់វាទៅលើជីវិតប្រចាំថ្ងៃ។ ខាងក្រោមនេះ ជាប្រភេទឯកសារច្បាប់ទូទៅមួយចំនួននៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា៖
-រដ្ឋធម្មនុញ្ញ ៖ រដ្ឋធម្មនុញ្ញនៃព្រះរាជាណាចក្រកម្ពុជា គឺជាច្បាប់កំពូល ជាច្បាប់កំពូលរបស់រដ្ឋ អាចហៅថា ច្បាប់គ្រឹះ ឬ ច្បាប់គោល របស់ប្រទេសដែលផ្តល់ក្របខ័ណ្ឌសម្រាប់ប្រព័ន្ធនយោបាយ រចនាសម្ព័ន្ធអភិបាលកិច្ច និងសិទ្ធិជាមូលដ្ឋានរបស់ប្រទេស។ ដែលបានរៀបរាប់អំពីស្ថាប័នកាន់អំណាច និងទំនួលខុសត្រូវរបស់រដ្ឋាភិបាល ការបង្កើតនីតិរដ្ឋ និងការពារសេរីភាពបុគ្គល។ តាមន័យនេះ “រដ្ឋធម្មនុញ្ញ” ជាអត្ថបទច្បាប់ដែលមានតម្លៃគតិយុត្តដាច់ខាតខ្ពស់ជាច្បាប់ផ្សេងៗ រាប់បញ្ចូលទាំងច្បាប់អន្តរជាតិ ។ រាលក្រម-ច្បាប់ ឬ សេចក្តីសម្រេចនានា ត្រូវតែគោរពតាមធម្មនុញ្ញភាព និង ត្រូវមានការត្រួតពិនិត្យធម្មនុញ្ញ យ៉ាងតឹងរឹង។
-ព្រះរាជក្រឹត្យ-ព្រះរាជក្រម-ព្រះរាជសារ : ជាលិខិតបទដ្ឋាន ចេញដោយព្រះមហាក្សត្រ។ “ព្រះរាជក្រឹត្យ”គឺជាលិខិតគតិយុត្តសម្រាប់តែងតាំងមន្ត្រីជាន់ខ្ពស់ ឬបង្កើតអង្គការចាត់តាំងណាមួយ។ ចំណែកឯ “ព្រះរាជក្រម” គឺជាលិខិតគតិយុត្តមួយសម្រាប់ប្រកាសឱ្យប្រើច្បាប់ ។ រីឯ គឺលិខិតឆ្លើយតបរបស់ព្រះមហាក្សត្រ ដែលព្រះអង្គទ្រង់ទាក់ទងជាមួយព្រឹទ្ធសភា និងរដ្ឋសភាដោយព្រះរាជសារ។ ព្រះរាជសារនេះ ព្រឹទ្ធសភា និង រដ្ឋសភា មិនអាចយកទៅជជែកពិភាក្សាឡើយ។
-ច្បាប់ ៖ ជាសំណុំវិធានដែលរដ្ឋសភា និងព្រឹទ្ធសភា បានអនុម័ត និងនិងប្រកាសឱ្យប្រើដោយព្រះមហាក្សត្រ ដែលបានឆ្លងកាត់វិធាននីតិវិធី ជាធរមាន សម្រាប់អនុវត្តដោយបង្ខំដោយចំពោះមនុស្សគ្រប់រូប និងកំណត់អំពីសិទ្ធិ និងកាតព្វកិច្ច ព្រមទាំងទំនាក់ទំនងរបស់បុគ្គលទាំងអស់ នៅក្នុងសង្គម។ ច្បាប់ទាំងនេះគ្របដណ្តប់លើបុគ្គល រួមទាំងសិទ្ធិមានចែងក្នុងច្បាប់រដ្ឋប្បវេណី បទល្មើសព្រហ្មទណ្ឌ សកម្មភាពពាណិជ្ជកម្ម កម្មសិទ្ធិដីធ្លី និងនីតិវិធីរដ្ឋបាល។ ឧទាហរណ៍រួមមាន ក្រមរដ្ឋប្បវេណី ក្រមព្រហ្មទណ្ឌ ច្បាប់ភូមិបាល និងច្បាប់ការងារ។
-អនុក្រឹត្យ ៖ អនុក្រឹត្យគឺជាលិខិតឧបករណ៍និយតកម្មដែលចេញដោយរដ្ឋាភិបាល (ចុះហត្ថលេខាដោយនាយករដ្ឋមន្រ្តី) ដើម្បីអនុវត្តច្បាប់ ឬគោលនយោបាយនៅកម្រិតរដ្ឋបាល ដែលផ្តល់ការណែនាំលម្អិត នីតិវិធី និងលក្ខណៈជាក់លាក់សម្រាប់ការអនុវត្តគោលការណ៍ច្បាប់ទូលំទូលាយ។ ឧ. អនុក្រឹត្យគ្របដណ្តប់លើផ្នែកដូចជា ពន្ធដារ ការផ្តល់អាជ្ញាប័ណ្ណ ការធ្វើផែនការប្រើប្រាស់ដីធ្លី និងរដ្ឋបាលសាធារណៈ។ អនុក្រឹត្យ មាន ០២ ប្រភេទ គឺអនុក្រឹត្យបែបបទបញ្ជាទូទៅ (សម្រាប់ណែនាំឲ្យអនុវត្តច្បាប់) និងអនុក្រឹតក្យបែបឯកត្តភូត (សម្រាប់តែងតាំងអ្នកអនុវត្តច្បាប់) ។
-ប្រកាស ៖ ប្រកាស គឺជាលិខិតឧបករណ៍និយតកម្មរបស់ក្រសួង ដែលជាបទប្បញ្ញត្តិរដ្ឋបាលដែលចេញដោយក្រសួងពាក់ព័ន្ធ ដើម្បីគ្រប់គ្រងវិស័យ ឬសកម្មភាពជាក់លាក់។ ការចេញប្រកាស ធ្វើឡើងដើម្បីដោះស្រាយបញ្ហាជាក់ស្តែងទាក់ទងនឹងអាជ្ញាប័ណ្ណ លិខិតអនុញ្ញាត ស្តង់ដារ និងតម្រូវការប្រតិបត្តិការនៅក្នុងឧស្សាហកម្មផ្សេងៗ។ ប្រកាសត្រូវបានគេប្រើជាញឹកញាប់នៅក្នុងផ្នែកដូចជា ការចុះបញ្ជីអាជីវកម្ម ការការពារបរិស្ថាន ស្តង់ដារសុខភាព និងសុវត្ថិភាព និងអាជ្ញាប័ណ្ណវិជ្ជាជីវៈ។ ប្រកាស មាន ០២ ប្រភេទ គឺប្រកាសបែបបទបញ្ជាទូទៅ (សម្រាប់ណែនាំឲ្យអនុវត្តច្បាប់) និងប្រកាសបែបឯកត្តភូត (សម្រាប់តែងតាំងអ្នកអនុវត្តច្បាប់) ។
-ដីកា គឺជាលិខិតឧបករណ៍និយតកម្ម ដែលដាក់ចេញដោយអាជ្ញាធរដ្ឋបាលថ្នាក់ក្រោមជាតិ ដើម្បីប្រើប្រាស់នៅក្នុងក្របខណ្ឌសមត្ថកិច្ចដែនដីរបស់ខ្លួន។ ដីកា មាន ០២ ប្រភេទ គឺដីកាបែបបទបញ្ជាទូទៅ (សម្រាប់ណែនាំឲ្យអនុវត្តច្បាប់) និងដីកាបែបឯកត្តភូត (សម្រាប់តែងតាំងអ្នកអនុវត្តច្បាប់) ។
-សេចក្តីសម្រេចរបស់តុលាការ (សាលក្រម ចេញដោយចៅក្រម សាលាដំបូង ឬ សាលដីកា ចេញដោយចៅក្រមសាលាឧទ្ធរណ៍ ឬ តុលាការកំពូល៖ សេចក្តីសម្រេចរបស់តុលាការ តំណាងឱ្យការបកស្រាយប្រកបដោយសិទ្ធិអំណាច និងការអនុវត្តច្បាប់ក្នុងវិវាទផ្លូវច្បាប់ជាក់លាក់។ តុលាការ ធ្វើការជំនុំជម្រះរឿងក្តី និងផ្តល់នូវកាត់សេចក្តីជាលទ្ធផលផ្លូវច្បាប់ តាមនីតិវិធីផ្លូវច្បាប់ សេចក្តីសម្រេចរបស់តុលាការគឺធ្វើឡើងដោយស្ថាប័នតុលាការនានា រួមទាំងតុលាការកំពូល សាលាឧទ្ធរណ៍ និងតុលាការជាន់ទាប។
-កិច្ចសន្យា ៖ កិច្ចសន្យាគឺជាកិច្ចព្រមព្រៀងដែលចងតាមច្បាប់រវាងភាគី មានការកំណត់សិទ្ធិ កាតព្វកិច្ច និងលក្ខខណ្ឌ ការកំណត់ពេល អំឡុងពេល ។ នៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា កិច្ចសន្យាត្រូវបានគ្រប់គ្រងដោយក្រមរដ្ឋប្បវេណី ហើយត្រូវប្រកាន់ខ្ជាប់នូវតម្រូវការផ្លូវច្បាប់ទាក់ទងនឹងទម្រង់បែបបទ ការយល់ព្រម សមត្ថភាព និងភាពស្របច្បាប់នៃវត្ថុ។ ប្រភេទកិច្ចសន្យាទូទៅរួមមាន កិច្ចសន្យាលក់ និងទិញ កិច្ចសន្យាជួល កិច្ចសន្យាការងារ និងកិច្ចសន្យាពាណិជ្ជកម្ម។
-ប័ណ្ណកម្មសិទ្ធិដីធ្លី និងឯកសារអចលនទ្រព្យ ៖ ដោយមើលឃើញពីសារៈសំខាន់នៃកម្មសិទ្ធិដីធ្លីនៅកម្ពុជា ឯកសារផ្លូវច្បាប់ទាក់ទងនឹងប័ណ្ណកម្មសិទ្ធិ និងកម្មសិទ្ធិអចលនទ្រព្យមានសារៈសំខាន់បំផុត។ ទាំងនេះរួមមាន វិញ្ញាបនបត្រដីធ្លី កិច្ចសន្យាលក់ និងទិញដី កិច្ចសន្យាជួល និងប័ណ្ណកម្មសិទ្ធិ។ ច្បាប់ភូមិបាល និងបទប្បញ្ញត្តិពាក់ព័ន្ធគ្រប់គ្រងកម្មសិទ្ធិដីធ្លី ការផ្ទេរ ការចុះបញ្ជី និងដំណើរការដោះស្រាយវិវាទ។
ទាំងនេះគឺជាប្រភេទឯកសារច្បាប់សំខាន់ៗមួយចំនួននៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា ដែលលិខិតិនីមួយៗ បម្រើមុខងារផ្សេងគ្នានៅក្នុងប្រព័ន្ធច្បាប់របស់ប្រទេស។ មិនថាជាការគ្រប់គ្រងគោលនយោបាយសាធារណៈ ប្រតិបត្តិការពាណិជ្ជកម្ម សិទ្ធិអចលនទ្រព្យ ឬសិទ្ធិបុគ្គល ឯកសារផ្លូវច្បាប់ដើរតួនាទីយ៉ាងសំខាន់ក្នុងការធានាសណ្តាប់ធ្នាប់ យុត្តិធម៌ និងគណនេយ្យភាពនៅក្នុងសង្គមកម្ពុជា។
សេចក្តីសន្និដ្ឋាន
សរុបមក ស្ថាប័នមិនមែនគ្រាន់តែជាអគារ ឬការិយាធិបតេយ្យប៉ុណ្ណោះទេ តែលើសពីនេះ គឺជាម៉ាស៊ីនដំណើរការសង្គមរបស់យើង ផលិតជាផល នូវតម្លៃរួម បទដ្ឋានដែលបានបង្កើតឡើង និងសកម្មភាពរួម។ ការយល់ដឹងអំពី “សញ្ញាណទូទៅនៃស្ថាប័ន” ផ្តល់ឱ្យយើងមិនត្រឹមតែជាមួយនឹងចំណេះដឹងប៉ុណ្ណោះទេ ប៉ុន្តែជាមួយនឹងជំនាញនៃការគិតប្រកបដោយការរិះគន់ និងថាមពលដើម្បីចូលរួមជាមួយពិភពលោកជុំវិញយើងតាមរបៀបដែលកាន់តែមានការយល់ដឹង និងមានអត្ថន័យ។
តាមរយៈមុខងារចម្រុះរបស់ស្ថាប័ន វាបានផ្តល់រចនាសម្ព័ន្ធ ស្ថិរភាព និងសេវាកម្មសំខាន់ៗ ដែលរួមចំណែកដល់សុខុមាលភាព និងវឌ្ឍនភាពនៃសង្គម។ ទោះបីជាយ៉ាងណាក៏ដោយ វាជារឿងសំខាន់ណាស់ក្នុងការទទួលស្គាល់ចំណុចខ្វះខាតដែលអាចកើតមានរបស់ការបំពេញមុខងារ ហើយខិតខំធ្វើកំណែទម្រង់ដែលធានាបាននូវភាពត្រឹមត្រូវ គណនេយ្យភាព និងការដាក់បញ្ចូល។
ជាចុងក្រោយ ការយល់ដឹងរបស់យើងអំពីស្ថាប័នផ្តល់អំណាចឱ្យយើងក្លាយជាអ្នកចូលរួមសកម្មក្នុងការបង្កើតតួនាទី និងចួលរួមដោះស្រាយផលប៉ះពាល់។ យើងអាចតស៊ូមតិសម្រាប់ការផ្លាស់ប្តូរជាវិជ្ជមាន លើកកម្ពស់ការអនុវត្តប្រកបដោយការទទួលខុសត្រូវ និងធ្វើការឆ្ពោះទៅអនាគតដែលស្ថាប័នបម្រើជាកម្លាំងសម្រាប់ភាពល្អ ជំរុញយុត្តិធម៌ សមធម៌ និងពិភពលោកប្រកបដោយនិរន្តរភាពជាងមុនសម្រាប់ទាំងអស់គ្នា។
រៀបរៀងអត្ថបទដោយ :
លោកមេធាវី រ៉ាន់ សុគន្ធ
០៩២ ៧៧៧ ៩៨៦